torsdag 23 juli 2009

tålamod och optimism har aldrig varit mina starka sidor

Regn utomhus och inombords. Jag vill inte ha ont, jag vill inte ha ont,jag vill inte ha ont. Viljestyrka kan man komma långt med men i detta läget kan den nog inte fixa problemet. Jag vill ändå inte. Ha ont. Men kan jag inte göra nåt detta faktum så kan jag väl iallafall få veta när och om det kommer att bli bättre? ( Hallå gud eller nån)

Tog tag i saken idag och ringde sjukgymnasterna på vårdcentralen. De hade semester. Ska prova ett par andra ställen imorgon så att jag iallafall kanske kan få hyra ett sånt där bälte. Skulle behöva snacka med nån också. Jag blir så negativ av det här. Behöver få några uppmuntrande ord. Behöver få bli påmind om att jag födde för 6 veckor sedan, det KANSKE inte är så att det måste kännas så här resten av livet.

Men jag kan inte vara särskilt positiv. Tänker fasiken inte vara positiv om jag inte kan få som jag vill.

(Egentligen är man så urbota oförskämd så det är inte sant. Det finns människor som lider av både det ena och det andra. PERMANENTA GREJOR. Jag borde som sagt få höra ett och annat)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar