Smärtan i piriformis har i princip släppt verkar det som(!). Dock så har jag haft ont i själva fogarna nu istället:-( Hela bäckenet har känns som en rad av knivar som hugger till ibland. Så jag blev ganska ledsen igen. Vet inte om smärta brukar bete sig sig så att den flyttar på sig? Eller så har jag överansträngt mig på något vis.
Innan jag fick tid hos sjukgymnasten, den braiga, så fick jag en tid till en annan sjukgymnast. Den tiden låg dock så långt fram så jag bara orkade inte vänta och fixade en tid till en annan. Dock så lät jag den andra tiden vara kvar så jag var faktiskt där igår. Jag hade låga förväntningar (pga mindre imponerande erfarenheter av den offentliga vården vad gäller foglossning) men jag ville liksom se vad de skulle säga. Tji fick jag, för det visade sig att tjejen jag träffade var kanonbra. Hon verkade jobba på samma sätt som den andra sjukgymnasten. Och det kostar mig typ en tredjedel om jag går till henne ist...Dock har jag inte bestämt hur jag ska göra än, jag får fundera över helgen. Jag vill liksom inte släppa den första helt heller, men jag kanske kan utnyttja henne på något vis ändå även om jag tar det mesta hos den andra.
Jag fick ett iallafall ett bälte som jag kan använda för att stabilisera bäckenet så att fogarna inte skaver mot varandra. Det hjälper en del, men dock så får jag värsta magknipet av det:-( Det var ett riktigt brett bälte, egentligen avsett för ryggen, så jag ska be om det andra smalare sen så att det bara går om höften och ej magen. Fick även en sittdyna som ska hjälpa mig att sitta rätt. Hon erbjuder akupunktur och kommer hjälpa mig med lite övningar för att stärka kringliggande muskler. Om jag nu ska gå där men det blir nog så.
Det har varit SÅDÄR på det hela taget, surt när jag plötsligt fick ont i själva fogarna, men jag tycker det varit bättre idag. Så idag drog vi till mamma i Åhus. Där blev vi bjudna på middag. Så skönt att komma bort en stund, inte tänka på det onda och jobbiga och ledsamma. Min syster och hennes två flickor skulle kommit och hälsat på men de hade åkt på värsta förkylningen. Men jag hoppas de kan komma nästa helg ist! De har ju inte sett vår lilla tös.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar