NU kom bakslaget

Jag undrade häromdagen när bakslaget skulle komma. Igår kväll dök det upp! Men jag tror inte det blir så kraftigt ändå. Har jag blivit sämre i foglossningen? Nä..men ändå skulle jag börja älta det igår och "tänk om jag inte gjort så" och " tänk om allt är förstört" osv osv. Sen tror jag också att i och med att jag blivit så mycket bättre nu så blev jag så jäkla glad, men efter ett tag så inser man att livet blev inte plättlätt bara för det! Alla de där vardagsbeskymmrena finns ju kvar och de tillhör livet och det är så för alla. Jag glömde liksom bort det när det va som jobbigast, då tog Lasse den biten. Tröttheten, betala räkningar, handla mat, städa försvann inte för att foglossningen blev bättre. Usch jag vill verkligen inte låta som jag klagar, jag Är tacksam för att foglossningen är bättre men tyvärr är ju människan inte smartare än så, man jämför bara med det men har nu och slutar snabbt uppskatta att man slutat ha ont osv. Dumt,dumt.

Idag har jag nästan känt mig som när jag ska ha mens. ( Har till och med fått den obligatoriska mens-finnen som jag i sedvanlig ordning inte kan låta bli att pilla på tills den blir 1000 ggr värre än den va från början )Har gått omkring som ett åskmoln och har nog inte varit särskilt rolig. Fick iallafall tummen ur och gick en runda på stan med Katja. Ville se om jag kunde hitta nån fin klänning till imorgon. Hittade en jättegullig på Åhlens. Köpte en body och byxor till också. Det är stort på henne nu men ska jag köpa så det passar perfekt hinner hon väl använda den en gång....så bättre hon har att växa i.

det funkar väl att ha byxor under? strumpbyxor är ingen hit för fröken katjas kroppstyp nämligen

Har precis gjort en sockerkaka som jag ska fylla med diverse gosaker imorrn! Är ingen van tårtbakare men jag tror jag kört med rätt säkra kort som det inte borde gå att misslyckas med. Det bara ska inte kunna smaka illa.

Katja var vaken inatt förresten för andra gången i hennes liv (hon vaknar ju för att äta men somnar om direkt igen). Sov jätteoroligt, vände och vred sig som bara den så vi testade att lägga henne i sitt rum för vi fick inte en blund. Lika orolig där, så det blev sådär en hundra vändor upp i famnen innan hon tilllslut somnade i sin vagn. Sov dock oroligt hela natten. Verkar som att det är för att det händer mycket utvecklingsmässigt. Vi hoppas hon sover bättre inatt iallafall!

:-)